ALMEDALEN torsdag 8 juli

På morgonen deltog Henrik och Jenny på ett seminarium om den framtida handikappolitiken där man konstaterade att det handikappolitiska arbetet hittills varit ett misslyckande.
Deltagare i panelen var bl a Joakim Palme och Marlena Sjöberg. Marlena Sjöberg berättade om sin nya bok innehåller en samling av den historiska utvecklingen och den kunskap som olika personer inom handikapprörelsen har. Hon menar att handikappolitiken utvecklats på så sätt att situationen för den funktionshindrade har blivit bättre men jämfört med den ”normala” medborgaren så är personer med funktionsnedsättning alltid efter när välfärden för alla andra medborgare utvecklats.
Handikapprörelsen har för mycket ”välgörenhets-tänk” kvar. Joakim Palme efterlyste flera konkreta och mätbara mål och menar att det dröjt allt för lång tid sedan det fanns några sådana inom handikappolitiken. Ett exempel på ett sådant mål är att ett parti lovat att bygga en miljon nya bostäder under 60-talet och de höll löftet. Han menar också att om man ska uppnå handikappolitiska resultat och utvecklas ska inte handikappolitiken anses vara ett ”särintresse”. Ett sätt att är engagera sig i politiska partier och integrera de handikappolitiska frågorna i deras politik.
Marlena Sjöberg sa också att handikapprörelsen är svagare idag än på under 80-talet eftersom det idag krävs nya arbetssätt. Man möter höga krav från massmedia och politiken följer ofta efter medias vindar. Hon berättade också att Svensk Handel under ett annat seminarium redovisat ny statistik om vad otillgänglighet kostar samhället och det är miljardbelopp!

På slutet sa Joakim Palme något som vi absolut tycker är tänkvärt: ”Alla har någon form av funktionsnedsättning. Vi ska bortse från normen om den normala människan eftersom den inte existerar.”

Under eftermiddagen unnade vi oss en fika på ett av Visbys många mysiga caféer och självklart skulle vi passa på att äta Gotlands saffranspannkakor med salmbärssylt och grädde!

Klockan närmade sig sju och idag var det Socialdemokraterna och Mona Sahlins tur att tala. Hon nämnde tillgänglighet vilket är bra!

Senare på kvällen gick vi på nattbio för att se den svenska filmen ”Sebbe” vilket blev ett litet experiment. Varför det blev ett experiment började med att vi redan veckan innan vi åkte till Almedalen frågade arrangören om filmen skulle vara textad så att vi som är döva och hörselskadade kunde ta del av den. Vi fick inget svar och det slutade med att vi hade tolkar som tolkade vad som sas i filmen. När lamporna släcktes i salongen tändes en annan bredvid bioduken för att lysa upp tolkarna. Hur många av er har gått på bio för att se en svensk film med teckenspråkstolkar i en riktig biosalong?! Det var riktigt intressant och vi tyckte att det fungerade bra. Testa det ni!

juli 10 2010 11:04 e m | Almedalen

Trackback URI | Kommentar RSS

Skriv kommentar.